Varför ökar psykisk ohälsa bland yngre?

Vad är psykisk ohälsa och varför ökar den bland yngre? Vilka symtom och varningstecken finns? Och hur ser kopplingen till alkohol och droger ut?

Alarmerande siffror bland yngre svenskar

Bland barn i åldrarna 10-17 år har den psykiska ohälsan ökat med mer än 100 procent under perioden 2006-2016, enligt Socialstyrelsen. För unga vuxna (18-24 år), är ökningen närmare 70 procent. De diagnoser som främst bidrar till utvecklingen är depression och olika ångestsyndrom. Skadligt bruk och beroende av olika substanser ökar också, särskilt bland unga män. Här kan du läsa mer om vår behandling för unga män med alkohol och drogproblematik.

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa är ett vagt begrepp, som är svårt att definiera. Ofta används uttrycket när man pratar om de olika psykiska sjukdomar som det finns diagnoser för. Det kan vara till exempel personlighetsstörningar, psykossjukdomar, depression, panikångest, utbrändhet eller ätstörningar. Men det går också att använda uttrycket psykisk ohälsa på ett bredare sätt, och då kan det innebära mycket mer än de väldefinierade sjukdomarna.

Att inte fungera och utvecklas normalt

Psykisk ohälsa kan alltså även handla om mer allmänna problem. Sådana som inte räknas som en regelrätt psykisk sjukdom, men som ändå har med den mentala hälsan att göra. Det kan handla om sådant som sömnproblem, ångest, sorg eller stress. Då är psykisk ohälsa helt enkelt något som gör det svårare för oss att fungera och utvecklas normalt i vardagen.

Vad orsakar den psykiska ohälsan bland yngre?

Folkhälsomyndigheten släppte nyligen en rapport om varför psykisk ohälsa ökar bland barn och unga – och lyfter där fram några troliga anledningar:

  • En sämre fungerande skola – med sjunkande skolprestationer och ökande skolstress.
  • En mer orolig arbetsmarknad med högre krav på utbildning och kompetens.
  • Ökade inkomstskillnader i samhället, som bland annat kan ge psykosomatiska symptom hos exempelvis skolelever.

Däremot har man ännu inte kunnat få fram tillräcklig forskning om hur digitala medier påverkar den psykiska hälsan. Men antagligen är påverkan stor – och inom några år väntas det komma tillförlitliga forskningsresultat även kring detta.

Relationen inom familjen har blivit bättre

Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks inte ha påverkat utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Folkhälsomyndighetens sammanställning tyder på att ett mindre auktoritärt föräldraskap minskar risken för att barnen ska utveckla psykisk ohälsa. Det finns dock ett värde att jobba med relationerna i familjen när det har uppkommit brott i förtroende och kommunikation.

Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) bygger på strukturell familjeterapi och anknytningsteori. Metoden är manualbaserad och utprovad i flera studier med lovande resultat. ABFT är utprovad i flera studier med resultat som lett till evidens.

Här kan du läsa om hur Nämndemansgården arbetar med ABFT.

Vad är 12-stegsprogrammet – hur fungerar det?

Unga kvinnor mår sämre än männen

Folkhälsomyndigheten har tittat på andelen barn och unga vuxna som haft minst ett vårdtillfälle inom slutenvård, eller specialiserad öppenvård för någon psykiatrisk diagnos. Enligt denna definition handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna som under 2016 hade någon form av psykisk ohälsa. Det fördelas på följande vis:

  • Cirka 8 procent av flickor (10-17 år)
  • Cirka 10 procent av pojkar (10-17 år)
  • Cirka 10 procent av unga män (18-24 år)
  • Cirka 15 procent av unga kvinnor (18-24 år)

Psykisk ohälsa och beroende går ofta hand i hand

Mer än hälften av alla med en beroendeproblematik har även en parallell problematik i form av depression, ångest eller annan form av psykisk ohälsa. Samsjuklighet är det begrepp som används när något av dessa problem har diagnosticerats tillsammans med ett beroende. Och beroende och andra psykiska diagnoser har en tendens att förvärras i varandras sällskap. Här kan du läsa mer om samsjuklighet.

Trygga miljöer för både unga kvinnor och män

Nämndemansgården erbjuder lugna miljöer för unga kvinnor och män där de får stöd att jobba med sig själva, sina relationer och sin drogproblematik. Genom ett nära samarbete med våra övriga enheter har vi tillgång till hela Nämndemansgårdens kompetens och resurser.

På Rönneholms Slott utanför skånska Eslöv finns vårt internat för kvinnor där vi bland annat arbetar med unga kvinnor 17-24 år i ett separat behandlingsprogram. I uppland finner du våra behandlingshem för unga män Idagården, Idamyra och Idavallen – idylliskt belägna internat för unga män i åldern 15 till 23 år.

 

 

Kontakta oss för rådgivning!

Mår du eller någon i din närhet dåligt?

Ring 020-20 20 75

info@namndemansgarden.se

På den här sidan tänkte vi berätta lite om!

  • Varför ökar psykisk ohälsa bland yngre?
  • Alarmerande siffror bland yngre svenskar
  • Att inte fungera och utvecklas normalt
  • Vi jobbar med anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT)
  • Psykisk ohälsa och beroende går ofta hand i hand

Läs mer om

Externa länkar

Socialstyrelsen

Folkhälsomyndigheten – rapport

Folkhälsomyndighetens sammanställning